Historia

 

Inventering av fornminnen
Nu är inventeringen av fornminnen inom planerad nationalpark klar! De fem inventerarna har sprungit kors och tvärs i landskapet och hittat 133 nya fornlämningar. Läs rapporten här. Se alla fornminnen i trakten på ”Fornsök”.

Almundsryd 508_NO_20141007Foto: Bläckning, tjärtall. Spår av s.k. tjäruväckning eller furuväckning.

Gården på Bergön
Mitt i planerad nationalpark långt från fastlandet ligger ett övergivet hemman på ö Bergön. Den sista familjen övergav gården när skolplikten kom 1842. Sedan bodde farfar kvar ca 20 år till. I modern tid har huset varit fritidshus. Ladugården är riven. Det finns ett timrat uthus med källare under. På ön har stått en väderkvarn men bara kvarnhjulet ligger kvar som trädgårdsbord. Runt husen finns gamla inägomarker som till stor del idag är bevuxen med lövskog. I denna miljö kan man hitta nästan alla vilda svenska träd- och buskarter: ek, bok, avenbok, lind, alm, lönn, rönn, asp, björk, al, en, hagtorn, apel, slån, nypon. Men största andelen har ek. Resten av ön är mest bevuxen med naturskog av tall, gran och björkskog. Terrängen är kuperad och bitvis stenig/blockig och svårtilgänglig.

Ännu har vi inte hittat ask och oxel på ön – har du?

Här kan du läsa en närmre beskrivning av byggnaderna.

 

Järnvägen
Tidigt väcktes tanken på att förbättra de gamla handelsförbindelserna mellan Karlshamn och Värend genom en järnvägsförbindelse. År 1874 stod den smalspåriga järnvägen som anslöt till stambanan (Stockholm-Malmö) i Vislanda klar med stationer i Torne, Ulvö och Ålshult vid sjön Åsnen. Efter bara några år tillkom ytterligare en station i Hulevik. Mellan 1880 och 1970 fanns en fabrik i Hulevik. Här fanns från början sågverk och hyvleri men ganska snart började man tillverka svarvade produkter. Därefter tillkom tillverkning av möbler, träull, träullsplattor, gengaskol och på slutet blöjor. Träullen, som användes till emballering och möbelstoppning, tillverkades av gran och tall och exporterades till hela världen. I takt med att träindistrin växte ökade Hulevik i betydelse och kom att bli sträckans mest lönsamma station. Järnvägens tillkomst ledde till stor förändring och utveckling av bygden. Efter hand förlängdes järnvägen till Bolmen och Halmstad. På 1940-talet övertogs banan av SJ. På sikt blev det allt svårare att hantera omlasting m.m. på grund av att olika järnvägar hade olika spårvidder. Järnvägen Karlshamn-Vislanda blev inte prioriterad för breddning och upprustning. Sista tåget gick den 30 maj 1970. Efter att rälsen rivits upp jordes järnvägsbanken om till cykelled som idag ingår i ”Åsnen runt”.

Båttrafik
När järnvägen stod klar startades en ångbåtslinje ca 1876 på sjön Åsnen mellan Hulevik-Grimsvik-Jät för transport av människor och gods. Under 1880-talet byggdes även järnväg på östra sidan av Åsnen vilket minskade efterfrågan på sjötransporter och båtlinjen lades ner. När träindustrin startades i Hulevik kom en annan typ av båttrafik igång. Ångbåten ”Blenda” (se bild) drog pråmar med massaved. På 1920-talet började massaved också transporteras genom flottning efter ångbåt.

Källor:
Boken ”Hulevik förr och nu”
Muntligt Bengt Qvistgaard
Foto ur Bengt Qvistgaards arkiv

Väderkvarnar

I Åsnen fanns det väderkvarnar på de flesta öar med bofasta bönder. På Förarm som ligger öster om Sirkön fanns det en väderkvarn. På Borgön som också ligger öster om Sirkön fanns två väderkvarnar och båda var holkkvarnar. På Åsnens största ö Sirkön fanns flera kvarnar men vi har endast belägg för två, båda dessa var holkkvarnar. Den ena stod på Näset vid Mjölknabben och det är den som är flyttad till Museiparken i Växjö. Den andra fanns på Sundslätt på södra delen av Sirkön.Sannolikt har det funnits fler för några åkrar har namn som kvarnåkern och kvarnalyckan

På Bergön som ligger mitt i västra Åsnens övärld har också funnits en väderkvarn. Ett exempel på att väderkvarnarna hade stor betydelse är att August Magnusson som hade en väderkvarn på sin gård Segersnäs invid Åsnen behöll väderkvarnen när han 1893 sålde gården och flyttade till Getnö. Denna väderkvarn står fortfarande kvar och är nyrenoverad. Det är den enda väderkvarn i Kronobergs län som står kvar på ursprunglig plats.

Framtaget ur Hembygdsföreningen Gamla Urshults arkiv av ordförande Gunnar Andersson

Foto väderkvarnar: P Vejde